Jag hittar inte ut :/, jag har nog gått vilse. Jag hittar inte någonstans.
Jag undrar var jag är just nu, är jag här, eller är jag där?.
Var ska jag isåfall gå, om jag är där jag inte är, men vill vara här där jag inte är?
Någon sade till mig "ta till vänster efter den vita bilen", men det verkar inte hjälpa.
Inte nog med alla bilar den dagen såg vita ut, dom körde runt hela tiden, vilket fick
mig att springa efter bilarna, för att försöka kunna ta till vänster efter dom.

Det känns skönt att jag tolkar saker ordagrant. Tänk om jag inte gjorde det, då skulle jag ju
behöva tänka själv. Usch så jobbigt. Nästan som att gå till tandläkaren trots att man vet att
han kommer leta upp ett hål i ngn ensam tand längst bak i munnen, och sedan fånle när han tänker
på alla pengar han kommer tjäna på något som egentligen inte finns. Hur skulle man känna sig om man
var ett hål?. Det är ingen som tycker om hål nästan, förutom dom som finns på en tröja, dom har alltid
blivit favoriserade av människor, medans hål i en båt alltid har blivit sedd med sneda ögon.
Jag undrar om hål har en rangordning, precis som vi människor. "Kolla mamma-hål, en hål-i-båt, kom så
skrattar vi lite åt hur dåligt han har det.

hm... frågan är hur dom bildar familj.. det fick jag aldrig lära mig på biologin :/
för att ett hål ska bildas, måste man oftast ta bort något. Tänk om skilsmässor hos hål, är detsamma
som giftermål hos oss människor?. "När ska du lämna mig så vi kan bli en familj någon gång?".
Frågan är hur ett hål får trygghet.. men jag antar att det är som hos oss människor, fast tvärtom.
"Mamma, jag blev inte retad i skolan idag heller :( vad ska jag ta mig till." - "nåja, det kommer nog en dag
då du kommer likna brad pitt, o alla kommer mobba dig för ditt utseende min son, så bli inte ledsen"

Bizzart om du frågar mig, och knasigt om du frågar min mor.